﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1345
Titel Ansvar och roller för en trygg energiförsörjning. Energimyndighetens analys
Titel.kortform Ansvar och roller för en trygg energiförsörjning.
Titel.dokumentnr ER 2010:11
Titel.överordnad
Utgivningsår 2010
Utgåvenr
Ställe Bilaga 1 -- Definitioner, s. 67--70
ISBN-kod
ISSN-kod 1403-1892
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Energimyndigheten
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE ansvarsområde
svDF område inom vilket en organisation har ansvar
svAN Statliga myndigheters ansvarsområde definieras i respektive myndighets förordning med instruktion. Begreppet kan likställas med myndighetens sektorsansvar.
svRETE sektorsansvar

svTE ansvarsprincipen
svFK Den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande verksamhetsansvar vid en kris. I ansvarsprincipen ingår också att initiera och bedriva
 sektorsövergripande samverkan. Ansvarsprincipen innebär därmed ett ansvar för varje myndighet att samverka med andra för att lösa uppgiften, såväl inom sin sektor som utanför sektorn.
RF Prop. 2005/06:133, Samverkan vid kris -- för ett säkrare samhälle, s. 51. Prop. 2007/08:92, Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE bevakningsansvarig myndighet
svFK Vissa myndigheter har särskilt ansvar för höjd beredskap enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Dessa myndigheter benämns bevakningsansvariga och ska särskilt 1. planera för att kunna anpassa verksamheten inför en förändrad säkerhetspolitisk situation, 2. genomföra den omvärldsbevakning och de risk- och sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för att myndigheten skall klara sina uppgifter vid höjd beredskap, 3. ta ut, utbilda och öva berörd personal för myndighetens verksamhet vid höjd beredskap om dessa aktiviteter inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation, och 4. av medel anvisade för höjd beredskap anskaffa de förnödenheter och den utrustning som myndigheten behöver för att klara sina uppgifter vid höjd beredskap om denna anskaffning inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation.
RF Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

svTE civilt försvar
svDF förmåga att vid höjd beredskap kunna värna civilbefolkningen, trygga den livsnödvändiga försörjningen och att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna mot krigets verkningar samt begränsa de skador som uppstår
svAN För civilt försvar krävs krishanteringsförmåga, operativ förmåga och att den samhällsviktiga infrastrukturen har tillräcklig motståndskraft mot krigshandlingar.
RF Samhällets krisberedskap -- Inriktning för verksamheten 2007, Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocessen 2005:3, s. 34

svTE elbrist
svRETE eleffektbrist, elenergibrist
svFK Elbrist kan delas upp i eleffektbrist och elenergibrist.
RF Energimyndigheten (2009) ”Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist.” Slutrapport till regeringen från Styrel-projekt åren 2008--2009.

svTE eleffektbrist
svFK Eleffektbrist är en situation då det momentant inte är balans mellan produktion och efterfrågan. Det kan uppstå om produktionskapaciteten inte är tillräcklig eller genom en begränsning i överföring, t.ex. i importen. Det kan också handla om att erforderlig elmängd inte kan överföras till ett delområde av landet även om nödvändig kapacitet finns tillgänglig utanför delområdet.
RF Energimyndigheten (2009) ”Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist.” Slutrapport till regeringen från Styrel-projekt åren 2008--2009.

svTE elenergibrist
svFK Elenergibrist är en långvarig situation (veckor--månader) då den samlade eltillförseln inte förväntas motsvara det samlade behovet av el på grund av begränsningar i råvarutillförsel, kapacitet i produktionsanläggningar eller importmöjligheter. Under denna situation kan det uppstå effektbrist.
RF Energimyndigheten (2009) ”Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist.” Slutrapport till regeringen från Styrel-projekt åren 2008--2009.

svTE extraordinär händelse
svSYTE allvarlig händelse
svDF sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser
RF Se lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Prop. 2007/08:92, Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar
svFK Förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa.
RF Regeringsbeslut dnr Fö2006/2843/CIV). Prop. 2007/08:92, Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull

svTE förvaltningsmyndighet
svDF självständig organisatorisk enhet inom den statliga eller kommunala förvaltningen som lyder under förvaltningslag (1986:223).
svAN En förvaltningsmyndighet skapas genom att regeringen, efter riksdagens beslut, utfärdar en instruktion för myndigheten med bestämmelser om organisation m.m. samt utser en ledande befattningshavare.
RF Webbplatsen lagen.nu

svTE geografiskt områdesansvar
svFK Inom ett geografiskt område ska finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Områdesansvaret handlar om att få till stånd denna samordning. Aktörerna hanterar samma kris men har olika uppgifter. Varje aktör agerar självständigt och leder sin egen verksamhet. Aktörerna måste försäkra sig om att man har samma uppfattning om vad som hänt, hur krisen kommer att utvecklas, vilken inriktning man bör ha för sina åtgärder och vilka prioriteringar som bör göras. (Se 2 kap. 7 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt 5 och 6 §§ förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.)
RF Prop. 2007/08:92, Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE grundläggande säkerhetsnivå
svSYTE GSN
svDF minimikrav på förmåga eller funktionalitet i samhällsviktig verksamhet
svRETE extraordinär händelse, kris
svAN GSN kan ses som ett samlingsbegrepp för samhällets normala robusthet och förmåga att motstå både vardagliga och allvarliga störningar. Utvecklingen av GSN är ett sätt att skapa förutsättningar för en tillräcklig robusthet i samhällsviktig verksamhet och därmed bidra till förmågan att förebygga och hantera extraordinära händelser och kriser.
RF Grundläggande säkerhetsnivåer i samhällsviktig verksamhet MSB

svTE höjd beredskap
svFK Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).
RF Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (1§)

svTE kris
svDF händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull.
svAN Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer.
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull.

svTE krisberedskap
svDF förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer
RF Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 4 §

svTE krisberedskapsförmåga
svFK Krisberedskapsförmåga delas in i tre delförmågor -- krisledningsförmåga, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar.
RF Samhällets krisberedskapsförmåga 2008. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, april 2009, MSB 0034-09.

svTE krishantering
svDF förmåga att kunna hantera en kris som inträffar
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull
svRETE krisledningsförmåga
svAN Bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga.
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE krisledningsförmåga
svDF förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder.
RF Regeringsbeslut dnr Fö2006/2843/CIV. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE likhetsprincipen
svFK En verksamhets lokalisering och organisation ska så långt det är möjligt vara densamma såväl under fredstida förhållande som under en kris eller krig.
RF Prop. 2005/06:133, Samverkan vid kris -- för ett säkrare samhälle

svTE lägesbild
svDF sammanställning av uppgifter för att få en bild över vad som har hänt, händer eller kommer att hända
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE lägesuppfattning
svDF bedömning av hur det som inträffat påverkar aktörens sammanhang
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull
svAN Lägesuppfattningar bygger således på en lägesbild. Både lägesbild och lägesuppfattning är kopplade till beslutsprocesser och behövs som underlag för att kunna avgöra om agerande krävs på något sätt och i så fall hur.
RF Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull

svTE närhetsprincipen
svFK En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
RF Prop. 2005/06:133, Samverkan vid kris -- för ett säkrare samhälle

svTE operativ förmåga
svDF förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade.
RF Regeringsbeslut dnr Fö2006/ 2843/CIV. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull.

svTE samhällsviktig verksamhet
svFK Verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor:
   1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
   2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
   Med samhällsviktig verksamhet menas t.ex. elförsörjningen, telekommunikationerna,
 livsmedelsförsörjningen, vissa IT-system, distributionen av radio- och TV-program och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också transporter och viktiga myndighetsfunktioner.
RF Samhällets krisberedskapsförmåga 2008. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, april 2009, MSB 0034-09. Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull (prop. 2007/08:92), s. 33.

svTE samhällsviktiga elanvändare
svDF elanvändare som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de inte bör kopplas bort vid elbrist
RF Prioritering av elanvändare vid elbrist, Energimyndigheten, ER 2007:38

svTE samordning
svDF aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan
RF Propositionen 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull.

svTE samråd
svDF överläggning för att enas om ett gemensamt handlande
RF ToFR, Tillsyns- och föreskriftsrådet; NE
svRETE efter samråd med, i samråd med

svPH i samråd med
svFK Anger att målet med samrådet har uppnåtts, dvs. att det lett till samsyn mellan myndigheterna (man är överens) beträffande produkten. I den mån som man inte är överens bör detta dokumenteras och redovisas av den beslutande myndigheten, särskilt vid regeringsuppdrag.
RF ToFR, Tillsyns- och föreskriftsrådet
svRETE efter samråd med, samråd

svPH efter samråd med
svFK Efter överläggning (med ngn); ofta även med tanke på åstadkommen överenskommelse eller uppnått samförstånd.
RF ToFR, Tillsyns- och föreskriftsrådet
svRETE i samråd med, samråd

svTE samverkan
svDF den dialog som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål
RF Propositionen 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap -- för säkerhets skull.

svPH i samverkan med
svFK Innebär att även den som inte har huvuduppdraget bidrar till arbetet. Det innebär också att man är överens. Då man inte är överens bör detta dokumenteras och redovisas av den beslutande myndigheten, särskilt vid regeringsuppdrag.
RF ToFR, Tillsyns- och föreskriftsrådet

svTE samverkansansvarig myndighet
svDF myndighet med särskilda uppgifter i samverkansområden
RF Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.
svAN De samverkansansvariga myndigheterna har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. De myndigheterna har även ett ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter).
RF Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

svTE sektorsansvar
svDF myndigheternas uppgifter och ansvar inom olika sektorer (verksamhetsområden)
RF Samhällets krisberedskap -- Inriktning för verksamheten 2007, Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocessen 2005:3, s. 70. SOU 2008:128, Tydligare uppdrag - istället för sektorsansvar.
svAN Sektorsansvaret utövas i stor utsträckning av de samverkansansvariga myndigheterna som representerar särskilt viktiga verksamhetsområden. Den sektorsansvariga myndigheten svarar inte bara för den egna verksamheten på central nivå utan också för verksamheten som helhet inom sektorn. De centrala samverkansansvariga myndigheterna har således ett ansvar för att samhällets krav på säkerhet och förmåga till krishantering ska beaktas inom hela sektorn, i förekommande fall från central till lokal nivå. Någon entydig definition av vad som avses med sektorsansvar, sektorsuppgifter och sektorsmyndighet finns inte. Avsikten med att införa begreppet har varit att myndigheterna ska verka utanför det egna kärnområdet med framför allt mjuka styrmedel för att påverka marknadens aktörer i en viss riktning. Sektorsarbetet kännetecknas av ett proaktivt arbetssätt och kan liknas vid uppgiften att skapa opinion, påverka beteenden och ibland ren lobbyverksamhet.
RF Samhällets krisberedskap -- Inriktning för verksamheten 2007, Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocessen 2005:3, s. 70. SOU 2008:128, Tydligare uppdrag -- istället för sektorsansvar.

svTE tjänsteman i beredskap
svFK Vissa myndigheter ska enligt ett särskilt regeringsbeslut eller sin instruktion kunna upprätthålla en ledningsfunktion dygnet runt i en vecka.
RF Regeringsbeslut Fö2007/436/CIV angående tjänsteman i beredskap och ledningsfunktion enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

svTE trygg energiförsörjning
svDF energisystemets kapacitet, flexibilitet och robusthet att leverera energi i önskad omfattning i tid och rum enligt användarnas behov till en accepterad kostnad samt marknadens, offentlig sektors och användarnas samlade krishanteringsförmåga
RF Energimyndigheten Hur trygg är vår energiförsörjning? -- En översiktlig analys av risker och sårbarheter inom energisektorn år 2006 (ER 2007:06)
